Det tråkiga är att mina gulsmycken är borta. Jag hade lagt ut dom på tradera för det var armband jag aldrig använde. Såg det fina i att sälja dom så jag fick pengar till att hälsa på min son i England.
Sen jag mätt och fotat sakerna så satte jag in tre annonser på tradera. Allt blev sålt och när jag skulle skicka grejorna så var dom borta.....och då menar jag verkligen borta. Det var så fruktansvärt PINSAMT och jaa..jag kan inte hitta ord för hur jag känner. Vi har letat genom hela huset från soppåsar i hela soptunnan och pappersinsamling till minsta kaffekopp. I skåp och lådor under dukar, i skor och fickor, i filter i tvätt och tumlare, jaaa...det finns inget mer att leta i. DOM ÄR BORTA!
Nu sitter jag här utan smycken och utan pengar. Klart man blir lessen.
Jag har samtidigt med sökandet kämpat med transportstyrelsen för att skynda på J:s körkortstillstånd, men där är det kört.
Han började en yrkesutbildning i Februari och ingen sa något att något var fel. En dag kom han hem och berättade att han inte fick vara kvar på skolan eftersom han inte fått sitt tillstånd. Jag ringde transportstyrelsen
och dom sa att ett läkarintyg saknades, det fanns bara det ordinarie intyget, men J måste ha ett särskilt. VARFÖR har ingen sagt detta TIDIGARE?
Nu sitter vi i en taskig sits. J får inte fortsätta skolan, utan måste börja om senare, transportstyrelsen har snorkfröken jobbande där och då går det extra långsamt. Våran läkare har snabbt faxat ett intyg till dom, men sen ska deras läkare titta på det och avgöra om tillståndes beviljas. Jamen HUR SVÅRT SKA DET VA? VA......VA? Jag är riktigt förbannad på alla som inte kan kläcka ur sig såna här saker innan det är för sent.
Jag vill inte vara med på allt helvete längre, kan ingen ta över?
Nu har jag vräkt ur mig lite skit och inte känns det bättre för det, tror minsann jag ska anlita en synsk metalldetektor, då borde väl armbanden komma fram.
Beträffande transportstyrelsen så får det väl bli terror av något slag.
Dagens bild får bli min nygifta dotter med familj (bebben också)
Ses sen!
Men så trist med både smyckena och J:s körkortstillstånd. H fick sitt läkarintyg från vuxenhabiliteringen. Men jag vet inte om det var något annorlunda än ett vanligt läkarintyg.
SvaraRadera